Skriv ut

Transparens inom beslutsfattande och förvaltning är grundläggande förutsättningar för demokrati. Öppenhetsprincipen har särskilt under det senaste årtiondet fått ett stadigt fotfäste världen över. Sedan 1990-talets början har tiotals länder godkänt en lagstiftning som garanterar medborgarna tillgång till offentliga handlingar. För närvarande rör det sig om inemot 70 länder.

Bakgrunden till den globala våg av öppenhet vi upplever står att finna dels i en utveckling i denna riktning som tog sin början i Förenta staterna för 40 år sedan, samt i den reform som infördes i Sverige-Finland för 240 år. Såväl riksdagsman Anders Chydenius (1729-1803) från Karleby som Förenta staternas fjärde president, James Madison (1751-1836), förtjänar att hyllas för sina banbrytande insatser på området.

I Förenta staterna för 40 år sedan

I dag, den 4 juli, firar amerikanerna 40-årsjubileum för lagen om informationsfrihet (Freedom of Information Act, FOIA), som trädde i kraft i Förenta staterna den 4 juli 1966.

Då president Lyndon Johnson undertecknade lagen, konstaterade han att den bästa förutsättningen för demokrati är att folket har tillgång till all tillgänglig information, så långt den nationella säkerheten det tillåter. I och med lagen kom medborgarnas ¿rätt till kunskap¿ att bli den ledande principen för offentlig tillgång till regeringens dokument.

De idéhistoriska rötterna till den amerikanska principen om offentlig tillgång till handlingar sträcker sig emellertid betydligt längre bakåt i tiden. Informationsfrihetens dag firas nämligen på författaren till de konstitutionella rättigheterna (Bill of Rights), James Madisons, födelsedag den 16 mars. Madison var allvarligt övertygad om att regeringen bäst kan tjäna landets medborgare om det råder pressfrihet och informationen är offentligt tillgänglig.

240 år sedan tryckfrihetslagen i Sverige-Finland

Det första experimentet med en lagstadgad offentlighetsprincip skedde i Sverige-Finland. Tryckfrihetsförordningen från 1766 är världens äldsta lag om offentlig tillgång till myndigheters handlingar. Samtidigt som skriv- och tryckfriheten trädde i kraft avskaffades den politiska censuren.

Karlebybon Anders Chydenius innehade en betydelsefull roll då lagen om offentlig tillgång till myndigheters handlingar stiftades. Han ansåg att en förutsättning för att lyckade politiska beslut är att riksdagens verksamhet är underställd offentlig övervakning, samt intog den radikala ståndpunkten att samtliga memorial och protokoll fritt borde få publiceras.

Chydenius var sekreterare för riksdagens tryckfrihetsutskott och kunde därför se till att hans synpunkt beaktades i det betänkande i frågan som blev klart den 9 december 1765. Även vid stora deputationens behandling i april 1766 lyckades Chydenius få igenom betänkandet i nära nog oförändrad form. Sålunda skrevs offentlighetsprincipen även in i tryckfrihetsförordningen av den 2 december 1766.

Man kan därför påstå att det framför allt är Chydenius förtjänst att offentlighetsprincipen kommit att karakterisera det nordiska rättsmedvetandet. Hans största förtjänst var att han lyckades förena införandet av offentlighetsprincipen med ett avskaffande av den politiska censuren.

Kommande utmaningar

I år firar vi alltså 240-årsjubileet för världens första ¿offentlighetslagstiftning¿. Detta erbjuder oss samtidigt ett tillfälle att reflektera över hur det står till med offentlighetsprincipen och öppenheten inom förvaltningen i vår tid. Samtidigt som det finns många länder som saknar en lagstiftning om offentlig tillgång till dokument, bör vi minnas att öppenheten inom förvaltningen ständigt behöver uppmärksammas också i de länder där lagstiftningen på området är i sin ordning.

Anders Chydenius stiftelse vill väcka debatt om de utmaningar offentlighetsprincipen föranleder inom Europeiska unionen. I ett brev till statsminister Vanhanen och justitieminister Leena Luhtanen har stiftelsen gett erkänsla för Finlands arbete för insyn och öppenhet inom EU:s förvaltning under sitt ordförandeskap. Stiftelsen kommer dessutom att arrangera ett internationellt seminarium i frågan i december i samarbete med den Internationella Europarörelsen. I Förenta staterna fortsätter arkivet för nationell säkerhet debattera principerna för publicering av hemligstämplade dokument. Kriget mot terrorismen medför nya utmaningar.

Vi tror att ett nordamerikanskt samarbete kan bidra till arbetet för insyn och öppenhet inom förvaltningen. Arvet efter Chydenius och Madison är fortfarande aktuellt, och medborgarnas rätt till kunskap är alltjämt en förutsättning för en fungerande demokrati.

Juha Mustonen, Thomas Blanton (se bilden)
- Mustonen är ombud för Anders Chydenius stiftelse i Karleby, och Blanton direktör för arkivet för nationell säkerhet (George Washington University).

Denna artikel har tidigare publicerats på finska i tidningen Keskipohjanmaa den 4 juli 2006.

Tillbaka >>

[ Skicka artikeln åt en vän ]