Om djärvheten och anspåkslösheten
De efterkommande
Det vår tid förtrampar, plocka efterkommande upp. Och det, som nu heter
djerfhet, hedras då med sannings namn.
Hwad kan vara orsaken, at sådan myckenhet Swenskt folk årligen
flytter utur Landet? (1765), s. 104. (Chydenius 1880, s.
48.)
Vägvisaren
En ny visare lägges här för läsarens ögon. Den är helt liten, på det hvar man
må kunna bära den i fickan. Den är ock ny, sade jag, ty han träffar knappt in
med någon i Europa. Jag tror den äfven vara säker, emedan jag sökt bygga den på
skäl och förfarenhet.
Den Nationala Winsten (1765), s. 3. (Chydenius 1880, s.
115.)
Fördomens makt
Fördomars herravälde har allt ifrån barndomen i mina ögon varit det
förhatligaste, men verlden regeras dock af ingenting mera.
Herda-Qväde (1766). Chydenius 1908, s. 535.
Samvetet
Det är långt från mig, at wilja tadla eller klandra de författningar, som äro
tagna eller kunna widtagas; men som saken, i stöd på anförda skäl förekommer mig
vara af högsta wigt, hwarigenom hela Rikets wälfärd synes swigta lika såsom på
en nålsudd, har jag, såsom medborgare i et fritt Rike, i mitt samvete ej kunnat
wara tillfredsstäld, innan jag fått lägga mina skäl för allmänhetens ögon;
hwilka om de äro grundade, torde förslaget än af Högsta Magten kunna vidtagas,
och af dem, som få nyttja de kunskaper, jag ej äger, än mera
förbättras.
Rikets Hjelp, Genom en Naturlig Finance-System (1766), s. 53. .
Chydenius 1880, s. 307.
Oskulden
Blifver enfaldigheten mitt fel, så är det just det samma hwaruti jag sökt min
heder.
Rikets Hjelp, Genom en Naturlig Finance-System (1766), s. 54.
Chydenius 1880, s. 308.
Anspråkslösheten
Ingen af Swänska snillen har kunnat mindre tro sig, at någonsin blifwa känd i
sitt Fädernesland såsom Auctor än jag. Mina små insichter, mitt stilla och
inskränkta lefnadssätt, ja jag bör bekänna uprichtigt mitt ifrån den stora
wärlden aldeles afwända hjerta, som beslutat, at i en aflägsen wärldenes
wrå utstudera mitt egit onda hjerta och i mitt ämbete gagna den mig af himmelen
anförtrodda Hjorden, mitt uprichtiga föracht af den så smikrande äran, hade satt
mig, långt under den tanckan, at någonsin skrifwa något för allmenheten, eller
bekläda något wigtigare ämbete, än den lilla syssla jag först innehade. Men
försynens wägar hafwa warit helt andra med mig owärdigan, än jag kunnat
föreställa mig.
Sjelfbiografi (1780). Chydenius 1880, s. 428.
|