Det behöfver intet bevis at en billig skrif- och tryckfrihet är en af de fastaste Grundpelare, som ett fritt Regemente kan äga bestånd uppå, ty annors kunna Ständer aldrig äga erforderlig kunskap, at stifta goda lagar, Lagskipare ingen controll at följa dem i sina ämbeten, och lydande föga kunskap om lagens fordringar, ämbets manna magtens gränsor och sina egna skyldigheter: Lärdom och vett kufvas, grofhet i tankesät tal och seder vinna burskap och et fasande mörker höljer innom några år öfver hela vår Frihets himmel.

Memorial om skrif- och tryckfrihet (1765). Chydenius 1908, s. 514

Men ingen ting arbetade jag wed denna Riksdags så trägit uti, som skrift- och tryck-friheten. Nordencrantzens skrifter hade redan så öppnat mig ögonen, at jag ansåg den för ögnastenen i et fritt Rike.

Sjelfbiografi (1780). Chydenius 1880, s. 434.

Nationens frihet är alltid proportionerad med dess trykfrihet, så att ingendera utom den andra kan ega bestånd; i den mån som en nation är fri, blifver ock alltid dess tryckfrihet sådan; men tvärt om, hvar pressen tillslutes under något slags förmynderskap, är det ett osvikligt tecken till nationens bojor, emedan man blifver varse, att under sjelfva envåldsregeringar, der skrif- och talfrihet tålas, njuta undersåtar mera af sina medborgerliga rättigheter, än i vissa stater, hvarest man lagt band på tankar och förnuft genom ett inskränkt tryck, ehuru de annars bära namn af fria.

Riksens höglofl. ständers stora deputations tredje utskotts ytterligare betänkande rörande tryckfriheten, gifvet vid riksdagen i Stockholm den 21 April 1766. Palmén 1880, s. 163.

Knappt har ett matt norrsken visat sig på vår himmel, förr än vi trott det förebåda en ljuf morgonrodnad; ett litet fyrverke, en lysande meteor, som brinner några minuter, har ofta intagit oss så, att vi ej vetat ord af, innan vi varit från rätta farleden. Vi hafva trott dem vara tinderstrålar från lycksalighetens ö, men då vi dyrkat dessa snart utlocknade bloss en stund, hafva vi märkt oss af bränningar och höga klippor omringade; de fleste hafva blifvit alldeles handfallne, lemnat både segel och roder; andre sade: vi få snart ankra i en önskad hamn; men de, som voro skarpsynte, sade att skeppet förgås, om vi intet ändra kosan.

Det är intet nog uti fria stater, att några få hafva studerat ut detta. Pluraliteten skall afgöra sakerna. De, som hunnit så långt, stå för högt öfver menigheten; de äro menniskor, som, sedan de genom sitt nit vunnit rikets förtroende, snart ledas genom en understucken egennytta från rätta stråten; de böra derför hedras, men ej dyrkas, följas, men ej blindvis.

Skall det ske, måste nationen vara sjelf upplyst, men dertill fordras förnuft; det uppöfvas bäst, då vi teckna våra tankar på papper. Men dertill gifves föga uppmuntran, om ej trycket gör det allmänt.

Hwad kan vara orsaken, at sådan myckenhet Swenskt folk årligen flytter utur Landet? (1765), s. 65-66. (Chydenius 1880, s. 31.)