"En ny visare lägges här för läsarens ögon. Den är helt liten, på det hvar man må kunna bära den i fickan. Den är ock ny, sade jag, ty han träffar knappt in med någon i Europa. Jag tror den äfven vara säker, emedan jag sökt bygga den på skäl och förfarenhet."

Finländaren Anders Chydenius (1729-1803) var en av de mest betydande politikerna i Sverige-Finland på 1700-talet. Han blev känd framför allt som en skarptungad försvarare av näringsfrihet, "Nordens Adam Smith". Chydenius ivran för ekonomisk frihet var en följd av hans allmänna frihetsideologi: demokrati, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter var enligt honom den enda vägen till framsteg och lycka i hela samhället. Det ekonomiska livet är enligt Chydenius till för den "lilla människan" - och inte tvärtom.

Bakom Anders Chydenius tänkande och verksamhet kan man se tre tidstypiska dominerande andliga grundelement: det naturrättsliga tänkandet, den naturvetenskapliga världsbilden och pietismen som betonar individens egen troserfarenhet.

Anders Chydenius växte upp i det karga och fattiga Nordfinland. Han föddes år 1729 i Sotkamo, där hans far Jacob var kapellan. Familjen flyttade inom kort till Kuusamo, där Jacob Chydenius hade utnämnts till kyrkoherde år 1734.

Studier

Efter att först ha fått privatundervisning av sin far gick Anders tillsammans med sin bror Samuel i trivialskolan i Uleåborg. Efter hattarnas krig 1741-43 studerade bröderna privat i Torneå och skrev in sig vid Åbo Akademi år 1745. Chydenius studerade också vid Uppsala universitet. Hans studier omfattade bl.a. matematik, naturvetenskaper, latin och filosofi.

Biträdande präst

År 1753 förordnades den nyligen prästvigde Anders Chydenius till predikant i Nedervetil kapell-församling i Österbotten. År 1755 gifte han sig med köpmansdottern Beata Maria Mellberg från Jakobstad; äktenskapet blev barnlöst.

Nyttan och förnuftet

Under sina år i Nedervetil var Chydenius aktivt sysselsatt med olika praktiska projekt: han odlade upp kärrmarker, införde nya djurraser, prövade nya växtarter och tillämpade nya odlingsmetoder. Genom sitt intresse för praktiska frågor var Chydenius en utpräglad företrädare för "nyttans tidevarv", som med sitt exempel ville sprida upplysningen bland bönderna.

Läkare

Chydenius ägnade sig också åt medicinsk verksamhet; redan under sin livstid blev han berömd då han ympade vanligt folk mot smittkoppor. Dessutom utförde han krävande starroperationer och framställde själv läkemedel.

Ordets mästare

Chydenius första skrifter behandlade praktiska ämnen som t.ex. hur man motarbetar mossans tillväxt på ängarna och konstruerar mera lättgående hästkärror. Snart övergick han till samhällsfrågor. Chydenius befanns vara en skicklig skribent och talare, och han blev sänd till 1765-66 års riksdag i Stockholm för att kräva rätt till fri handel på utlandet för de österbottniska städerna. Gamlakarleby, Vasa, Björneborg och Uleåborg fick också seglationsfrihet, vilket var av stor betydelse för den senare utvecklingen i dessa städer och i hela Österbotten.

Politiker och polemiker

Chydenius deltog synnerligen aktivt i arbetet vid 1765-66 års riksdag och publicerade flera skrifter som kritiserade den rådande merkantilistiska ekonomiska politiken som grundade sig på regleringar, inskränkningar och monopol. Den mest kända av dessa skrifter som väckte stor uppståndelse var "Den Nationnale Winsten". Konkreta resultat av Chydenius verksamhet vid riksdagen var t.ex. att övervakningen av statsfinanserna skärptes samt att tryckfriheten utökades, vilket han själv ansåg som sin största bedrift.

Radikal

Chydenius radikala verksamhet ledde slutligen till att han uteslöts ur riksdagen genom sitt eget partis (mössornas) försorg: i sista hand var orsaken hans finanspolitiska skrift som kritiserade ständernas beslut.

Herde

År 1770 utnämndes Chydenius till kyrkoherde i Gamlakarleby. Han koncentrerade sig nu mera på församlingsarbetet, som han själv ansåg vara sin viktigaste uppgift. Också musikintresset var livligt, han samlade kring sig en egen orkester som övade och gav konserter i prästgårdens sal.

Mänskliga rättigheter

Chydenius deltog åter i 1778-79 års riksdag, där man behandlade bl.a. tjänstehjonens ställning. Chydenius försvarade kraftfullt tjänstehjonens mänskliga rättigheter och krävde att en fri arbetsmarknad skall skapas. På hans föredragning (men på kung Gustav III:s initiativ) beviljades även utlänningar begränsad rätt att utöva sin egen religion.

Kyrkobyggare

I riksdagen deltog Chydenius ännu år 1792. Hans litterära verksamhet var alltjämt livlig: han behandlade bl.a. lantbrukets utveckling, salpeterframställning, koppympning, befrämjandet av bosättning i Lappland. Till de centrala uppgifterna under de sista åren hörde att leda arbetet på sockenkyrkans tillbyggnad. Chydenius dog 1803.