Herden
Förnuftet och Bibeln
Man har ofta ansett, att Chydenius
var konservativ i sina religiösa åsikter. Hans teologiska ståndpunkter
och den kyrkotukt han utövade, var dock inte på något sätt avvikande
bland samtidens präster.
I Chydenius' trosuppfattning förenas
pietismen, som betonade människans personliga trosliv, samt tidens
rationalistiska teologi, som t.ex ansåg, att det var i enlighet
med Guds avsikter om man strävade efter en världslig lycka. Därför
var Chydenius` aktivitet i samhälleliga frågor inte på något sätt
i konflikt med hans religiösa övertygelse, utan en oskiljaktig
del av densamma.
Chydenius kontakt med sina församlingsmedlemmar
var mycket intensiv. I prästgårdens stora sal höll man på söndagarna
uppbyggelsemöten, som blivit berömda redan under åren i Nedervetil.
En metod, som Chydenius speciellt använde, var ett samtal, med
vilket han försökte "upplysa, övertyga och röra" sina församlingsmedlemmar.
EN MILD OMVÄNDELSE
Erfarenheten och alla tiders historier
ådagalägga ovedersägligen, att under Guds välsignelse äro mildhet,
tålsamhet, upplysning och en saktmodig undervisning de enda medel,
som rätteligen kunna omvända villfarande menniskor. Och vare långt
ifrån oss alla, som utgöra Sveriges rikes prästerskap, det misstroende
till Guds uppenbarande ord och vår heliga evangeliska lära, att
vi skulle befara någon dess rubbning deringenom, att några främlingar,
äfven af andra religioner, kunde inkomma att ibland oss nedslå
sina bopålar, om icke genast ville den samma antaga, utan i stillhet
och späkt, efter hvar sin öfvertygelse, skulle dyrka den evige
och allsmägtige Guden, alles vår fader.
Religionsfriheten
Frågan om vilka rättigheter personer
tillhörande främmande religioner hade att vistas i landet och här
utöva sin tro var aktuell under hela 1700-talet. I bakgrunden fanns
rent ekonomiska orsaker. Det ansågs önskvärt, att utländska yrkesmän
flyttade in i landet. Å andra sidan hade många andliga auktoriteters
åsikter sin verkan. Först Locke och Pufendorf, senare de upplysningsfilosofer
som försvarade religionsfriheten.
Någon form av rättighet, att utöva
sin religion, fick redan i början av århundradet de reformerta,
senare de katolska och under Gustav III:s tid även judarna. Kyrkan
motarbetade denna utveckling konsekvent.
Chydenius memorial
Gustav III ville även i religionsfrihetsfrågan
visa sin upplysthet. I denna avsikt ordnade han under riksdagarna
1778-79 så, att man gjorde ett memorial om saken. Till framställare
av memorialet fick man Anders Chydenius. Det var i samklang med
hans åsikter, att befrämja denna sak. Troligen ville Chydenius
även stärka sitt politiska inflytande i förhållandet till kungen.
I memorialet, som inte helt kan
anses vara ett självständigt arbete av Chydenius, föreslår man
en begränsad religionsfrihet åt personer som flyttat från utlandet.
Prästeståndet motsatte sig memorialet medan de tre andra understödde.
Religionsfrihetsförordningen från
år 1781, som berörde enbart kristna, förändrade utlänningarnas
ställning endast litet och inte alltid till det bättre. T.ex.
katoliker blev nu vanliga svenska undersåtar, vilket försämrade
deras ställning betydligt.
FÖRTRYCK I KRISTI NAMN
Det är ömkeligit at läsa uti Historien om de Ängelska
och Hållandska besittningarna uti Batavien; huru talrika de där
boende hedningar voro tilförene och otroliga mängd varor som derifrån
kunde utskeppas, men under det tyranniska herravälde hvarunder
de nu stått en lång tid bortåt, är landet til större delen ödelagt,
och antalet af inbyggare har minskats til två tredje delar. Man
kan ei utan at fälla tårar betrachta Spanska besittningarna uti
Mexico, där man får se det aldra härligaste land til stor del
vara förstört genom uppenbart våld, och aristocratiska författningar.
Menniskligheten blöder då man ser Hedningar under sina egna Förstar
tilväxa i folkmängd och rikedomar men förstöras under ett herravälde,
som bär namn af Iesu dyrbara lära. Otaliga exempel innom Europa
öfvertyga oss om det samma.

|