suomeksi | in english




Inledning

Frihetstidens Sverige
Idéer på frammarsch
Vetenskapen i nyttans tjänst
Merkantilismen
Politiska livet
Anders ungdom
Nyttans tid i Nedervetil
Kampen om seglationsfriheten
Näringarnas balans
Tryckfriheten
Rikets hjelp
Chydenius och Gustav III
Mänskliga rättigheter
Herden
Chydenius och musiken
Kyrkobyggare
Chydenius och eftervärlden










Anders Chydenius
- stiftelse
Långbrogatan 1-3
PB 567
67700 Karleby
Tel. +358 (0)6 829 4111
E-mail: asiamies@chydenius.net

Herden
Förnuftet och Bibeln
Religionsfriheten
Chydenius memorial


Förnuftet och Bibeln
 
Man har ofta ansett, att Chydenius var konservativ i sina religiösa åsikter. Hans teologiska ståndpunkter och den kyrkotukt han utövade, var dock inte på något sätt avvikande bland samtidens präster.

I Chydenius' trosuppfattning förenas pietismen, som betonade människans personliga trosliv, samt tidens rationalistiska teologi, som t.ex ansåg, att det var i enlighet med Guds avsikter om man strävade efter en världslig lycka. Därför var Chydenius` aktivitet i samhälleliga frågor inte på något sätt i konflikt med hans religiösa övertygelse, utan en oskiljaktig del av densamma.

Chydenius kontakt med sina församlingsmedlemmar var mycket intensiv. I prästgårdens stora sal höll man på söndagarna uppbyggelsemöten, som blivit berömda redan under åren i Nedervetil. En metod, som Chydenius speciellt använde, var ett samtal, med vilket han försökte "upplysa, övertyga och röra" sina församlingsmedlemmar.

EN MILD OMVÄNDELSE

Erfarenheten och alla tiders historier ådagalägga ovedersägligen, att under Guds välsignelse äro mildhet, tålsamhet, upplysning och en saktmodig undervisning de enda medel, som rätteligen kunna omvända villfarande menniskor. Och vare långt ifrån oss alla, som utgöra Sveriges rikes prästerskap, det misstroende till Guds uppenbarande ord och vår heliga evangeliska lära, att vi skulle befara någon dess rubbning deringenom, att några främlingar, äfven af andra religioner, kunde inkomma att ibland oss nedslå sina bopålar, om icke genast ville den samma antaga, utan i stillhet och späkt, efter hvar sin öfvertygelse, skulle dyrka den evige och allsmägtige Guden, alles vår fader.

Religionsfriheten  

Frågan om vilka rättigheter personer tillhörande främmande religioner hade att vistas i landet och här utöva sin tro var aktuell under hela 1700-talet. I bakgrunden fanns rent ekonomiska orsaker. Det ansågs önskvärt, att utländska yrkesmän flyttade in i landet. Å andra sidan hade många andliga auktoriteters åsikter sin verkan. Först Locke och Pufendorf, senare de upplysningsfilosofer som försvarade religionsfriheten.

Någon form av rättighet, att utöva sin religion, fick redan i början av århundradet de reformerta, senare de katolska och under Gustav III:s tid även judarna. Kyrkan motarbetade denna utveckling konsekvent.




Chydenius memorial  

Gustav III ville även i religionsfrihetsfrågan visa sin upplysthet. I denna avsikt ordnade han under riksdagarna 1778-79 så, att man gjorde ett memorial om saken. Till framställare av memorialet fick man Anders Chydenius. Det var i samklang med hans åsikter, att befrämja denna sak. Troligen ville Chydenius även stärka sitt politiska inflytande i förhållandet till kungen.

I memorialet, som inte helt kan anses vara ett självständigt arbete av Chydenius, föreslår man en begränsad religionsfrihet åt personer som flyttat från utlandet. Prästeståndet motsatte sig memorialet medan de tre andra understödde.

Religionsfrihetsförordningen från år 1781, som berörde enbart kristna, förändrade utlänningarnas ställning endast litet och inte alltid till det bättre. T.ex. katoliker blev nu vanliga svenska undersåtar, vilket försämrade deras ställning betydligt.

FÖRTRYCK I KRISTI NAMN

Det är ömkeligit at läsa uti Historien om de Ängelska och Hållandska besittningarna uti Batavien; huru talrika de där boende hedningar voro tilförene och otroliga mängd varor som derifrån kunde utskeppas, men under det tyranniska herravälde hvarunder de nu stått en lång tid bortåt, är landet til större delen ödelagt, och antalet af inbyggare har minskats til två tredje delar. Man kan ei utan at fälla tårar betrachta Spanska besittningarna uti Mexico, där man får se det aldra härligaste land til stor del vara förstört genom uppenbart våld, och aristocratiska författningar. Menniskligheten blöder då man ser Hedningar under sina egna Förstar tilväxa i folkmängd och rikedomar men förstöras under ett herravälde, som bär namn af Iesu dyrbara lära. Otaliga exempel innom Europa öfvertyga oss om det samma.