|
 |
|
|
Anders ungdom
Släkten och familjen
Släkten Chydenius ursprung är höljt i dunkel: man vet endast, att den härstammar
från Egentliga Finland. Den första som använde detta namn var Anders farfar,
kyrkoherden i Rimito, Andreas Chydenius. Dennes son, Jakob,
tillbringade sin ungdom som föräldralös krigsflykting i Sverige. Efter många
prövningar vigdes han till präst 1726. Följande år ingick han äktenskap med sin
fosterfars dotter, Hedvig Hornaeus och flyttade till Sotkamo där han
verkade som kaplan.
I familjen föddes allt som allt åtta barn, av vilka tre söner och tre döttrar
uppnådde vuxen ålder. Av sönerna dog Samuel redan 1757, ogift. Då Anders
äktenskap var barnlöst, består den nuvarande släkten Chydenius av den yngste
broderns, Jakobs, efterkomlingar. Bland systrarnas efterkomlingar finner
man t.ex. släkten Tengströms representanter, av vilka en av de mest kända är
ärkebiskop Jakob Tengström.
Ödemarkens barn
Anders Chydenius föddes i Sotkamo år 1729 och växte upp till en yngling i den
vilda ödemarksnaturen i Kuusamo, där fadern, Jakob Chydenius, var kyrkoherde
från 1734. Orten var fattig, och den fåtaliga befolkningen fick ännu sin utkomst
huvudsakligen av svedjebränning. Kyrkoherdens verksamhetsområde, Kuusamo eller
Kemi i Lapplands församling, sträckte sig mycket långt, ända till Kittilä och
Enare. På grund av att det fanns få ståndspersoner och då prästfamiljen hela
tiden hade umgänge med den lokala befolkningen, lärde sig Anders även finska
bra. Hemma pratade han naturligtvis svenska.
Skolgången
I Kuusamo gav fadern Jakob sina söner elementärundervisning, vilket Anders
erinrar sig senare:
Han tog eij den almänt brukeliga wägen, at blott belasta minnet hos
sina Barn wed underwisningen. Han lärde dem at täncka, och at tillika låta
förståndets lius wärma hjertat til dygd och Gudsfruchtan.
Anders och Samuel började 1739 studera vid Uleåborgs trivialskola, vars
rektor var deras morbror Samuel Hornaeus. Efter ett avbrott som orsakades
av lilla ofreden fortsatte bröderna sina studier i Torneå, där den kände rektorn
för pedagogin, Johan Wegelius, gav dem privat förberedande undervisning
för universitetsstudier.
Till Karleby
Jakob Chydenius utnämndes 1746 till kyrkoherde i Karleby socken. Socknen
omfattade förutom nuvarande stadsområde även Nedervetil (numera del av Kronoby
kommun), Kaustby, Vetil, Halso samt Perho kommuner: avståndet från kusten till
socknens östra gräns var över 100 km. I jämförelse med Kuusamo var socknen
välmående och rikt befolkad, invånarantalet var i slutet av 1740-talet ca 3000
peroner. Kyrkoherden assisterades av två kaplaner, en sockenadjunkt, pedagogins
rektor samt Övervetils kaplan.
Karleby på 1700-talet
Gamlakarleby stad, som grundades 1620, var socknens och dess närområdenas
ekonomiska centrum. I mitten av seklet var invånarantalet i Gamlakarleby ca 900.
Av dessa hörde ca 180 personer till samhällets överklass, handelsborgarna; med
undantag av några ståndspersoner bestod resten av befolkningen huvudsakligen av
hantverkare, lägre borgerskap, sjömän och dessas tjänstefolk.
Förutom jordbruk hade Karlebynejden två betydande binäringar: tjärbränning
och båtbygge. Karleby var tidvis den största tjärhamnen i Österbotten.
Tillväxten inom handel och båtbygge begränsades dock av att direkt export till
utlandet var förbjuden till 1765.
Trots det långa avståndet till rikets centra, var Gamlakarlebynejden inte i
dagens mening någon avkrok: havet var en förbindelselänk. Under gynnsamma
vindförhållanden tog resan till Stockholm en vecka, och handelsfartygen
levererade förutom varor också bildning: nyheter, ideer, tidningar och böcker.
Chydenius' studier
År 1745 skrev Anders och Samuel Chydenius in sig vid Åbo Akademi. I början
studerade Anders filosofi och latin. Senare låg tyngdpunkten på
naturvetenskaperna:
Utom Philosophiska wetenskaperna var jag
mycket road av Mathesis, i synnerhet Geometrien, Astronomien, Gnomoniken,
Mechaniken och något af Algebra.
När han åren 1750-51 studerade i Uppsala bekantade han sig även med kemi.
Fastän Anders Chydenius' studier i huvudsak bestod av teologi, kunde han
förmodligen lätt ha kunnat bli en naturforskare: många av de ledande
naturforskarna på den tiden var samtidigt teologer.
Professorer
Av Chydenius' lärare är det skäl att nämna tre; alla elever till Linné och
befrämjare av naturvetenskaperna. Johan Browallius hade redan på
1730-talet förespråkat nyttan av naturvetenskaperna. Som professor i teologi och
senare verksam som biskop i Åbo var Browallius en betydande företrädare för den
naturliga teologin.
Karl Fredrik Mennander förmedlade Chydenius Pufendorfs naturrättsliga
åskådningar. Som professor i fysik var han en renlärig förespråkare för nyttan
av vetenskaper. Senare verkade han som biskop och var en ivrig anhängare av
hattpartiet.
Åbo universitet fick år 1747 en professur i hushållningslära. Dess första
innehavare var Pehr Kalm. Hans forskningsattityd var mycket nyttobetonad. I
likhet med Mennander gynnade han hembygdsforskning, som ofta riktade sig mot
hemlandskapet Österbotten. I Uppsala var Anders Chydenius uppenbarligen elev till den beryktade kemisten
Johan Gottschalk Wallerius samt lyssnade till Linnes föreläsningar.
Även Samuel Chydenius, som från år 1753 verkade som Åbo akademis första
docent i kemi och mineralogi, hade troligen ett stort inflytande på sin yngre
bror. Man ansåg allmänt att Samuel var en av de mest begåvade naturforskarna när
han år 1757, som ledare för älvens upprensningsprojekt, drunknade i Kumo älv.
Näverbåtet
Anders Chydenius magisteravhandling handlade om "amerikanska näverbåtar":
kanadaindianernas kanoter av lätt konstruktion vilka sedermera användes av
fransmännen. Pro gradun gjordes under ledning av professorn i hushållslära, Per
Kalm, och den baserade sig huvudsakligen på Kalms iakttagelser.
Pehr Kalm gjorde 1747-51 sin berömda resa till Nordamerika. Resans
målsättningar berättar om tänkesättet under nyttans tidevarv: man ville hitta
färg-, krydd- och andra växter, som jordbruket och industrin i hemlandet
kunde utnyttja. Resans resultat blev för denna del mycket mager: växterna
trivdes inte i det finländska klimatet. Kalms reseskildring blev däremot berömd:
den översattes redan på 1700-talet till engelska, tyska och holländska, och den
utgör alltjämt ett centralt källmaterial på sitt område.
I Finland vann näverbåten inte den popularitet som Kalm och Chydenius hoppats
på. I Åbo Akademi byggdes några båtar efter modellen, och t.o.m. kung Adolf
Fredrik I vågade sig på att prova en sådan under sin resa till Finland 1752.
Chydenius försökte få också bönderna i Nedervetil att intressera sig för denna
nyhet, men de gav honom bara smeknamnet "Näver-Ant".
Läs mera om Chydenius
och "den amerikanska näverbåten".
Läs Chydenius "Americanska
Näfwerbåtar"
|
|
|
|
