Chydenius och eftervärlden
Bortglömd
Efter Anders Chydenius` död år
1803 glömde man hans livsverk för en lång tid. Hans frimodiga
åsikter hade ju inte heller alltid haft någon större framgång
under hans livstid.
Den andliga och samhälleliga utvecklingen
i Finland, nu tillhörande Ryssland, var famlande och det fanns
inte lämplig jordmån för de liberala ideerna.
Bland den lokala befolkningen
och inom släkten levde nog Chydenius' minne. Om detta vittnar
de historier som folket berättade ännu fram till detta århundrade.
I dem får den gamla prosten ofta mystiska drag.
Chydenius hittas
Först med liberalismens nya genombrott
på 1860-talet skapades förutsättningar för Chydenius` återkomst.
År 1857 publicerades en kort Chydenius` biografi och från och
med 1860-talet placerade svenska historieforskare honom på en
plats inom 1700-talets politiska historia, som han förtjänade.
I Finland gav Chydenius inspiration
speciellt åt unga liberaler. Historikern E. G. Palmen publicerade
år 1880 Chydenius` samlade verk. Nya Pressens grundare Axel Lille
disputerade 1882 om Chydenius förhållande till samtidens nationalekonomiska
strömningar.
En direkt förebild var Chydenius
åt den konstitutionella riksdagsmannen, överbiblitekarie Georg
Schauman, som utgav 1908 den första grundliga undersökningen om
Chydenius. Schaumans idealiserade, delvis överdrivna och de radikala
tendenserna betonande tolkning har utgjort grunden till bilden
av Chydenius fram till våra dagar.
En nationell storman
Till kännedom för en bredare finsk
publik började Chydenius komma först 1929, då hans samlade verk
publicerades på finska.
Chydenius etablerade sig bland
nationens stormän. År 1929 präglades en Chydenius-medalj, 1935
utkom ett Chydenius-frimärke och 1980-talets sedelreform, som
placerade Chydenius' namn och bild på 1000 marks sedeln, gjorde
honom känd för alla.
År 1977 grundades i Karleby Chydenius-institutet
som vid sidan av sin forskningsverksamhet har med t.ex. utställningar,
publikationer och evenemang bidragit till att Chydenius blivit
vidare känd under de senaste åren.
En modern Chydenius
Forskningen kring sekelskiftet
såg Chydenius framförallt, som en företrädare för den ideella
liberalismen. På detta århundrade har man allmänt betonat den
ekonomisk-politiska sidan i hans skrifter.
Från och med 1970-talet har intresset
för Chydenius blivit mer omfattande och i forskningen har man
behandlat Chydenius' naturrättsliga, politiska och statsteoretiska
åsikter. I Pentti Virrankoskis biografi (1986) har Chydenius omvärderats
helt i många avseenden. Då den tidigare forskningen ansåg Chydenius
främst som en nationalekonom, ser Virrankoski honom som en demokratisk
politiker inspirerad av upplysningsideer och pietism och vars
tankar om näringslivet härstammar från ett bredare samhälleligt
program. Virrankoski har skapat en ny kritisk bild av denne storman:
Chydenius ses nu mot bakgrunden av sin tid, samtidigt som bilden
av honom som människa har blivit mera mångsidig.
ENKELHET
Blifver enfaldigheten mitt fel, så är det just det
samma, hvaruti jag sökt min heder.
|