|
 |
|
|
Näringarnas balans
Källan till rikets vanmakt
Strax efter att riksdagarna tagit vid, publicerade Chydenius på våren 1765
skriften Källan Til Rikets
Van-Magt. I den kritiserar han produktplakatet.
Produktplakatet från 1724, som hade den engelska Navigation Act som förebild,
förbjöd utländska fartyg att hämta varor till Sverige från andra än det egna
landet. Bakom förordningen fanns det merkantilistiska strävandet att begränsa
importen och att stärka den egna handelsflottan. Plakatet gynnade dock främst
endast exportörerna och höjde importvarornas - såsom saltets - pris.
Flera skriftställare hade redan tidigare kritiserat denna bestämmelse. Den
främsta av dem var förläggaren Lars Salvius. Han inspirerade tydligen även
Chydenius att skriva i samma ämne.
Fastän Chydenius egentligen inte framförde några nya åsikter i sin skrift, så
väckte dess utmanande stil mycken uppmärksamhet. Han blev främst angripen av
representanter för Stockholms handelsmän.
LÄGG UNDAN FÖRDOMAR
Lägg undan alla fördomar; föreställ dig icke friheten uti en näringsgren
allena, ty då hinner du ej långt, förr du träffar motstånd och oredor. Lös
staten i dina tankar på en gång ifrån de band och de författningar, som fänsgla
honom...
Den nationella vinsten
Kunskaperna om de begränsningar, som fjättrade näringarna, samt den hetsiga
diskussion som fördes om dem, fick Chydenius att framlägga en teoretisk skrift,
i vilken han klart och koncist sammanfattar sin ekonomisk-politiska ståndpunkt
med frihet som grund. Den Nationnale Winsten utkom i juli 1765.
Chydenius' budskap är enkelt: näringslivet funger desto bättre ju mindre man
påverkar det utifrån - med begränsningar eller stödåtgärder. I ett tillstånd av
näringsfrihet, där varje producent, arbetare, köpare och säljare strävar att
främja sitt eget bästa, uppstår en naturlig balans mellan näringarna, där även
nyttan för hela riket, "den nationella vinsten", är störst. Handelns och
näringarnas värld är såpass invecklad och föränderlig, att planhushållning inte
skulle vara möjlig.
Chydenius var ingalunda den första, som krävde att näringsfrihet skulle
förverkligas i Sverige. T.ex. friherre Carl Leuhusen hade framfört åsikter, som
var mycket nära de tankegångar som den
ekonomiska liberalismen senare förespråkade. I skärpa och konsekvens var dock
Chydenius` skrift unik i sitt slag.
Speciellt stor inverkan hade varken Chydenius eller de andras kritik: den
ekonomiska politikens grundlinje förblev i stort densamma och upphävandet av den
merkantilistiska regleringen började först på 1800-talet.
...hvar enskild söker sjelfmant
upp det stället och den näring, der han bäst ökar den nationala vinsten, om
författningarna intet stänga honom derifrån.
Hvar och en söker sitt bästa. Denna böjelse är så naturlig och nödig, att alla
samfund, som finnas i hela verlden, fota sig derpå; annars egde lagar, straff
och belöningar icke ens rum, och hela menniskoslägtet skulle inom en kort tid gå
alldeles under. Det arbete betalas alltid bäst, som hafver högsta värdet, och
det sökes helst, som bäst betalas.
|
|
|
|
