Anders Chydenius
- stiftelse
Långbrogatan 1-3
PB 567
67700 Karleby
Tel. +358 (0)6 829 4111
E-mail: asiamies@chydenius.net
|
 |
|
|
|
|
Nyttans tid i Nedervetil
Kaplan, jordbrukare
1753 utnämndes Anders Chydenius som nyutexaminerad magister till förste
predikant vid Nedervetil kapell. Han blev m.a.o. underordnad sin far. Två år
senare ingick han äktenskap med Beata Magdalena Mellberg (1735-1819),
dotter till handelsmannen och skeppsredaren i Jakobstad Olof Mellberg.
Äktenskapet var barnlöst.
Vid sidan av sin tjänstförrättning hann Chydenius genomföra många projekt i
sin lilla församling som var typiska för nyttans tidevarv. Han försökte särskilt
främja jordbruket: han täckdikade kärr, tog med ängar i växelbruket, odlade en
nyttoträdgård, födde upp får, prövade potatisodling o.s.v.
Läkare
Enligt tidens sed utövade Chydenius liksom många andra präster även läkaryrket.
Den närmaste utbildade läkaren bodde i Vasa. Chydenius framställde mediciner i
sitt eget laboratorium och utförde bl.a. krävande ögonoperationer.
Mest känd är Chydenius emellertid för sitt arbete för utvecklandet av
koppympningen, som hade förekommit även i Österbotten ända från 1750-talet, men
endast bland ståndspersoner. Anders Chydenius och hans far var de första i
Sverige som ympade allmogens barn.
Efter att ha samlat erfarenhet från olika områden ville Chydenius - i äkta
upplysningsanda - förmedla sin kunskap även åt andra. Han deltog i en
skrivtävling, arrangerad av Kungliga Svenska Vetenskapsakademin, där man
behandlade bl.a. skötseln av ängar och förbättrandet av kärror. Så småningom började
Chydenius också skriva om samhällsärenden. År 1763 deltog han i en
skrivtävling, som behandlade orsakerna till utvandringen. Den antogs av
de första befolkningsstatistiken (felaktigt) vara mycket stor. Redan i den här
skrivelsen kommer hans grundläggande tankar om friheten fram: då mänskorna inte
kan söka sin lycka och utkomst p.g.a. oändliga bestämmelser och begränsningar,
är de tvungna att söka sig utomlands.
Kärrans teori och praktik
Ett bra exempel på Chydenius inställning till olika praktiska frågor är hans
skrivelse om kärror: i den förenas forskarens och uppfinnarens synvinklar. År
1763 ordnade vetenskapsakademin en skrivtävling, vars avsikt var att förbättra
de arbetskärror som användes inom jordbruket. Skribenterna skulle planera en
kärra med vilken hästen kunde dra en last på 70 lispund (ca 600 kg), medan man
med en vanlig kärra kunde transportera bara 40 lispund (ca 340 kg).
Chydenius hade satt sig grundligt in i frågan. Han behandlade i sin skrift
teoretiskt de faktorer som inverkar på kärrans rörelse med hänsyn till de
mekaniska lagarna. Å andra sidan hade Chydenius också genom experiment velat
bevisa, hur en på basis av teoretiska beräkningar konstruerad kärra fungerar:
man utsatte både den gamla och den nya kärran för samma experiment.
Chydenius kärra, vars transportkapacitet t.o.m. var större än 70 lispund,
baserade sig på två tekniska lösningar: den hade större hjul och axlarna hade
bättre lager. Den vanliga kärran hade en tjock axel av trä; Chydenius minskade
friktionen genom att som material använda järn och genom att göra axeln
betydligt tunnare. Dessutom gjordes lagren av en noggrant utvald tennblandning
och skyddades så, att sand inte kunde förorsaka friktion.
VILKEN NYTTA!
Tänk! hvad en förbättring här kunde gagna Riket? Om alt, hvad innom
Sveriges gränsor årligen lastas på arbets-kärror, eller vagnar, hvilka icke
annat äro, an dubbla kärror, vore, förslags-vis, 7 millioner lisspund, och
Kongl. Vetenskaps Academiens förestälda Fråga kunde med ja besvaras,
förbättringen vore lätt, och med tiden kunde blifva allmän; vore genom den samma
3 millioner lisspund årligen för intet framförda, eller hela Rikets varo-rörelse
med kärror, til 3/7 lättad. Hvilken kan då räkna den tid, möda och kostnad
förlorad, som på så angeläget ämne blefve använd?"
|
|
|
|
